12 uppgifter som hjälper bärgaren att skicka rätt resurs när lastbilen står still

När en lastbil blir stående behöver bärgaren snabbt få en bild av både ekipaget och situationen runt det. För chauffören eller trafikledaren räcker det ofta att samla ett antal grunduppgifter före samtalet. Då blir det lättare att bedöma vilken resurs som bör skickas och vilka förutsättningar som väntar på plats.

Rätt information från början kan spara värdefull tid

Ett haveri med en distributionsbil på en terminal ser helt annorlunda ut än ett fullastat ekipage som står med låsta bromsar längs E4. Även när grundproblemet verkar likna varandra kan vikt, släp, last, hjul, placering och destination förändra förutsättningarna för uppdraget. Chauffören behöver inte kunna avgöra vilken bärgningsbil eller arbetsmetod som krävs. Det viktiga är att beskriva fordonet och situationen så konkret som möjligt, så att bärgaren har ett bra underlag redan innan resursen lämnar stationen.

Läs mer om Björdes arbete med tungbärgning

12 uppgifter att ha redo vid ett lastbilshaveri

De viktigaste uppgifterna går att dela in i information om platsen, själva fordonet, lasten, fordonets skick och vad som ska hända efter att bilen tagits om hand. Många av uppgifterna finns redan hos chauffören eller i åkeriets transportsystem.

1. Position och vägnummer

Börja med att ange var ekipaget står så precist som det går. Vägnummer, färdriktning, närmaste avfart, trafikplats, rastplats eller GPS-position ger betydligt mer information än enbart namnet på närmaste ort. På långa vägsträckor kan även färdriktningen påverka vilken väg bärgaren behöver ta för att komma fram. Står lastbilen inne på ett industriområde eller en terminal är det bra att komplettera adressen med information om infart, grind eller annan detalj som gör fordonet lättare att hitta.

2. Registreringsnummer

Registreringsnumret gör det enklare att identifiera fordonet och koppla rätt information till uppdraget. Finns både dragbil och trailer, eller lastbil och släp, bör registreringsnumret för respektive del finnas tillgängligt. För trafikledningen är detta ofta en enkel uppgift att plocka fram ur det egna systemet även när chauffören har annat att hantera på platsen. Det ger också bärgaren en fast referens om fler uppgifter behöver kompletteras senare.

3. Fordonstyp

Begreppet lastbil täcker många konstruktioner och användningsområden, därför är det bra att beskriva vad som står still. En dragbil med semitrailer, distributionsbil, lastväxlare, kranbil, tankbil eller buss kan ställa helt olika krav på arbetet. Även information om antal axlar kan vara värdefull när den finns tillgänglig.

Fordonstypen ger bärgaren en första uppfattning om storlek, konstruktion och möjliga sätt att flytta fordonet, långt innan ekipaget går att se på plats.

4. Totalvikt och aktuell vikt

Vikten är särskilt viktig vid tungbärgning eftersom ett tomt fordon och ett fullastat ekipage kan ge mycket olika förutsättningar. Ange gärna den registrerade totalvikten och komplettera med om bilen är tom, delvis lastad eller fullastad.

Släp, last och bromsar berättar mycket om uppdraget

För ett tungt ekipage räcker det sällan att bara känna till dragbilens skick. Släpets konstruktion, lasten och möjligheten att få hjulen att rulla kan påverka hur hela fordonskombinationen behöver tas om hand. Det är därför bra att gå ett steg längre än den första felbeskrivningen när informationen finns nära till hands.

5. Släp eller trailer

Berätta tidigt om fordonet har släp eller trailer och om problemet finns i dragbilen, släpet eller båda delarna. Om chauffören vet att ekipaget går att koppla isär är även det värdefull information, liksom antalet axlar och om släpet är lastat. En ensam dragbil kan ge andra möjligheter än ett komplett ekipage, och i vissa situationer behöver bärgaren redan före ankomst fundera på om fordonskombinationen kan hanteras tillsammans eller om delarna behöver separeras.

6. Typ av last

Pallgods, byggmaterial, vätska, kylvaror och tungt gods har olika egenskaper, och efter en olycka eller avåkning kan lastens läge vara minst lika viktigt som dess vikt. Har lasten förskjutits bör det meddelas. Ett fordon som ser stabilt ut utifrån kan ha fått en förändrad viktfördelning, vilket bärgaren behöver känna till när arbetet planeras.

7. Hjul och bromsar

När bromsarna inte släpper behöver chauffören inte försöka fastställa vilken teknisk komponent som orsakar problemet. Det är mer användbart att beskriva vad fordonet gör. Om trailerns hjul står still medan dragbilen kan röra sig, om parkeringsbromsen inte går att lossa, om lufttrycket inte byggs upp eller om ett enskilt hjul verkar vara låst ger det konkreta ledtrådar.

Detsamma gäller om ett hjul står snett eller en axel ser skadad ut. Den typen av observationer hjälper bärgaren att bedöma om fordonet kan rullas, behöver lyftas eller kräver annan utrustning.

8. Om fordonet går att rulla

Ett motorstopp betyder inte automatiskt att hela fordonet är låst. Lastbilen kan fortfarande gå att styra, växellådan kan kanske läggas i neutral och hjulen kan rulla fritt. I andra situationer står ekipaget helt still på grund av bromsar, drivlina, skadade axlar eller att det har fastnat utanför vägbanan. Berätta därför vad chauffören redan vet om styrning, neutral, hjul och möjlighet att flytta bilen några meter. Den informationen är även relevant vid en planerad

Läs mer om lastbilstransport

Läckage och trafikläge påverkar förutsättningarna på platsen

Ett läckage eller en utsatt placering längs vägen kan förändra hur bärgaren behöver närma sig fordonet och vilken arbetsyta som finns. Chauffören ska inte utsätta sig för passerande trafik eller försöka undersöka delar under ett skadat fordon för att samla mer information.

9. Synligt läckage

Meddela om det finns läckage, vilken vätska det verkar vara och var den syns. Försök inte röra vätskan eller krypa under fordonet.

10. Trafikläge och omgivning

Står lastbilen på åkeriets gård är det en helt annan situation än om den har blivit stående i ett körfält på en större väg. Berätta därför om den står på vägrenen, i körfältet, på en avfart, vid en terminal, i ett dike eller någon annanstans. Säg också till om det finns vägräcken, mjukt underlag, trånga infarter, låga broar, grindar eller lastkajer i närheten. Sådant kan påverka hur bärgaren kommer fram och hur mycket plats som finns att arbeta på.

Destination och kontaktperson avslutar informationskedjan

När bärgaren vet vad som har hänt och hur det ser ut på platsen återstår två saker som lätt glöms bort i början: vart fordonet ska och vem som kan fatta beslut under tiden. Om åkeriet tar fram det direkt blir det enklare att komma vidare, utan att behöva leta efter rätt person eller adress när bilen väl är redo att flyttas.

11. Destination

Om destinationen är känd bör den anges redan vid första kontakten. Det kan vara en verkstad, depå, terminal eller uppställningsplats. Kontrollera gärna att mottagaren kan ta emot ekipaget, särskilt kvällar och helger.

För planerade flyttar kan åkeriet använda Björdes prisförfrågan.

12. Kontaktperson

Se till att bärgaren har en kontaktperson att ringa om något behöver bestämmas under uppdraget. Det kan vara chauffören, trafikledaren eller någon på verkstaden. Om chauffören lämnar platsen, ange vem som tar över och vilket nummer personen nås på. Då går det snabbare att få svar när det behövs.

Behöver jag ange last och vikt vid tungbärgning?

Ja, last och vikt hjälper oss att skicka rätt bärgningsbil. Säg om ekipaget är tomt, halvlastat eller fullt. Vet ni totalvikten är det bra, men en ungefärlig uppgift räcker också. Har lasten flyttat sig, säg det direkt.

Hur beskriver jag låsta bromsar för bärgaren?

Försök beskriva symptomen i stället för att ställa en egen diagnos. Berätta vilket hjul eller vilken del av ekipaget som inte rör sig, om dragbilen kan dra medan trailern står still, om parkeringsbromsen går att lossa och om lufttrycket byggs upp. Om chauffören märker något annat, exempelvis att ett hjul står i en avvikande vinkel, är även det relevant. Bärgaren kan sedan använda informationen för att bedöma vilken typ av insats som kan behövas.

Tungbärgning eller roadservice

Chauffören behöver inte själv avgöra om ett haveri kräver tungbärgning eller om felet kan åtgärdas på plats. Beskriv i stället vad som hände när bilen stannade och vilka funktioner som fortfarande fungerar. Ett startproblem, bortfall av lufttryck, problem med bromsar, skadat hjul eller fel på en bakgavellyft kan ge olika möjliga lösningar.

Björdes arbetar även med vägassistans, vilket gör att informationen från första samtalet kan användas för att bedöma vilken resurs som passar bäst för det aktuella uppdraget.

En checklista som passar både chaufförer och trafikledare

Lägg gärna in de 12 uppgifterna i åkeriets rutin när ett fordon stannar: plats, registreringsnummer, fordonstyp, vikt, släp, last, hjul, bromsar, rullbarhet, läckage, trafikläge, destination och kontaktperson. Då har trafikledningen koll direkt och slipper leta efter uppgifterna senare.